Detalj- och fastighetsplanerna för kvarteret Isstacken på Kottlasjöns norra sida, vid Storgårds- och Lillgårdsvägen, är ute på samråd till på måndag den 20 juni. Under hösten ställs detaljplanerna ut och runt kommande årsskifte får kommunfullmäktige ta ställning till förslaget. Björn och Margareta Bergström, medlemmar i Kottlasjöns Vänner, har skickat en insändare till Lidingösidan.
Vi motsätter oss byggnation i kvarteret Isstacken
Planområdet har av både Geosigma och exploatörens konsultföretag Structor befunnits vara ett viktigt tillrinnings- och reningsområden för Kottlasjön.
Structor säger att “under ängen i moränen förekommer ett grundvattenmagasin med nivå i markytan (eller strax under). Grundvattenmagasinet avrinner i huvudsak till Kottlasjön”.
Alla byggnader, med tio komplementshus, skall byggas ovanpå detta magasin. De i området redan befintliga sju äldre byggnaderna är alla byggda på bergryggen runt ängen, vars avvattning sker med infiltration och översilning via tomten 9:81.
Eftersom grundvattennivån konstaterats vara i nivå med den sanka markytan är så vitt vi förstår avvattning, dränering, kraftig utfyllnad och pålning för grunder ett måste. Borrning för bergvärme m.m. tillkommer. Hur påverkar detta grundvattenmagasinets nivå och tillrinning? Structor har reserverat sig och säger efter en vinklad beräkning: “Den totala tillrinningen från området utgör trots allt bara någon procent per år av sjöns volym”. (Underförstått, om föreslagna åtgärder misslyckas så har det inte så stor betydelse.)
Men man har då, märkligt nog, beräknat detta på endast de tomter som skall exploateras med arealen 8000 kvm. Det verkliga områdets yta med höjdryggar är dock minst 5 hektar och den reala tillrinningen är många gånger högre.
Kanske blir det så att planerade avvattningar och dräneringsåtgärder misslyckas, grunderna översvämmas och ängens vattenresurser måste pumpas ut i det lokala avloppsnätet? Denna risk bör man inte utsätta Kottlasjön för..
Man påstår, även detta märkligt, att “nybildning av vatten sker nästan uteslutande i sluttningen mot reservatet (Källvägen). Vatten från området i övrigt påstås sannolikt avdunsta på grund av det täta lerlagret”. Det är detta vatten som man tror sig kunna ta till vara för ökad tillrinning..
Nu är det ju så att ängen kan liknas vid botten av en kittel med grundvattenmagasinet i, och omedelbart under, markytan. Det har konstaterats att lerlagret endast är marginellt. Självfallet rinner allt vatten från kittelns alla sidor ner och tillförs grundvattenmagasinet med en avdunstning som knappast blir högre än den från det planerade dagvattenmagasinet, en sådan algbevuxen myggsamlande och illaluktande damm (se Stockbysjöns dito) är väl heller inget som befrämjar boendemiljön i området.
Den vattensamling som vid höga flöden samlas ovanpå grundvattenmagasinet och enligt Structor även sannolikt avdunstar, tillförs med all säkerhet magasinet vartefter som detta orkar svälja vattnet för vidarebefodran till sjön.
1. Med tanke på de höga miljövärden som står på spel bör det ligga i Lidingös intresse att leva upp till beteckningen Hälsans Ö. Vi begär en miljökonsekvensutredning..
2. Vi begär även att staden anlitar en opartisk konsult för ytterligare utredning. Det måste vara helt fel att inte utan ifrågasättande godtaga uppgifter från ett företag, som vill ta fram så gynnsamma uppgifter som möjligt för sin uppdragsgivare exploatörens räkning.
Björn och Margareta Bergström medlemmar i Kottlasjöns Vänner
PRO:s årliga undersökning av vad en varukorg kostar i butiker över hela landet redovisades igår. Undersökningen, som gjordes den 27 och 28 april i 1181 butiker, visade att den genomsnittliga varukorgen kostade 1451 kronor i landet. I Stockholms län var den 103 kronor dyrare och på Lidingö blev snittet för de sex undersökta butikerna 1577 kronor. Billigast på ön var Willys, dyrast Sabis i Brevik.
Ideellt arbetande pensionärer i PRO, Pensionärernas Riksorganisation, har sedan början 1990-talet gjort en årlig prisundersökning av vad en genomsnittlig varukorg med 60 basvaror kostar. Butikerna i Stockholms län är dyrast i landet. I Södra Älvsborg är varorna i korgen 237 kronor billigare i snitt – 1554 kronor mot 1317 kronor.
Prisskillnaderna i Stockholm är också stora, billigaste varukorgen kostar 1107 kronor (City Gross, Sollentuna) mot 1990 kronor (ICA Nära, Tallkrogen). Prisundersökningen mäter bara ordinarie priser. Varukorgen innehåller vanliga matvaror och även t.ex. diskmedel, toalettpapper och tandkräm.
På Lidingö kostade varorna i de sex undersökta butikerna följande, i kronor och ören:
Willys, Högsätra 1326,04
Superstore, Torsvik 1445,18
Vi Skeppet, Lidingö centrum 1491,20
ICA Supermarket, Käppala 1704,10
Coop Konsum, Lidingö centrum 1745,15
Sabis, Brevik 1749,11
Undersökningen har fått kritik från branschfolk för att handlarna vet när den är på gång och vilka varor som ingår. “Det gör att resultatet blir manipulerat”, säger Thomas Svaton, VD i Svensk Dagligvaruhandel, enligt en artikel i DN.
2010 år siffror i kronor och ören:
Snitt i landet 1474 kronor
Stockholms län 1552 kronor
Willys, Högsätra 1356,39
Superstore, Torsvik 1438,98
ICA Supermarket, Larsberg 1529,91 (Ej med 2011)
ICA Supermarket, Käppala 1556,58
Coop Konsum, Lidingö centrum 1686,21
Vi Skeppet, Lidingö centrum 1784,79
Sabis, Brevik (Ej med 2010)
Är det ett eget initiativ från Gateau eller är det en ny policy vad gäller hänvisningsskyltar på Lidingö? Om “ja”, kan vi då vänta oss att alla företag hänger på och hänger upp skylten?
Det blir bättre passning mellan Lidingöbanan och bussen i Kottla under denna sommar, med ny tidtabell för 201:an.
På midsommarafton börjar SL köra bussar och Lidingöbanan enligt sommartidtabell. Det betyder att trafiken blir glesare, framförallt under juli månad, men under sommaren kör buss 233 till Fågelöuddebadet, som vanligt. Nytt för i år är att 201:an får utökad trafik på helgerna för bättre passning med Lidingöbanan i Kottla. Även 203:an får bättre passning med tåget i Baggeby. Sommartabellen gäller till och med 21 augusti.
På måndag beslutar Lidingös kommunfullmäktige att Rudboda skola rivs och att en ny byggs för 425 elever, en investering av 195 miljoner kronor i dagens penningvärde. Den nya skolan beräknas stå klar till höstterminen 2014. Centerpartiet vill i samband med nybyggnationen “lyfta fram skolrestaurangen som en resurs” och göra “skolkockarna till hjältar och hjältinnor”.
Emilia Nyblom, Lotta Cavalli-Björkman och Kent Ivarsson skriver i ett gemensamt uttalande:
Centerpartiet vill lyfta fram skolrestaurangen som en resurs! Gör skolkockarna till hjältar och hjältinnor – sikta på Bättre Skolmats ”Tre stjärnor” och årets skolmatskock. Mätta och pigga barn är grunden för Sveriges bästa skola. Låt den nybyggda skolan i Rudboda bli ett stor föredöme för alla ny- och ombyggnationer av skolor framöver genom att skolmaten ska kunna lags på plats. Centerpartiets ambition är att skapa ett ekonomiskt utrymme för att detta ska bli verklighet vid nybyggnationen i Rudboda och vid kommande ny- och ombyggnationer av skolor på Lidingö.
Centerpartiet anser att nybyggnadsförslaget för Rudboda skola är en unik möjlighet för Lidingö att skapa en modern, miljöcertifierad grundskola med eget tillagningskök där all matlagning sker på plats. Det ger kommunal konkurrenskraft och staden möjlighet att sätta Lidingö på skolmatskartan. Låt Rudboda laga klimatsmart säsongsanpassad mat, med egen tillagning från grunden.
Lantmännen har gjort en undersökning bland skolbarn om skolmat, som bland annat visar att barnen önskar sig nybakat bröd. Med ett mottagningskök tappar vi den möjligheten. Här lagas lunchen på morgonen och transporteras varm till skolan. När mat förvaras varm sjunker näringsvärdet, framför allt av olika vitaminer. Innan alla elever hunnit äta har maten på många skolor varmhållits betydligt längre än Livsmedelsverkets rekommenderade gräns på två timmar.
Kvalitetssäkrad skolmat kräver mer än bara nyttig mat. Bra organisation av måltiden på skolan med genomtänkt pedagogik och samverkan, är förutsättningar för goda resultat.
Matvanor, hälsa och lärande hänger ihop och påverkas av varandra. En bra skollunch kan därför ses både som ett pedagogiskt verktyg och som en förutsättning för lärande.
Stimulerande matmiljö, med fokus på stor vuxennärvaro i matsalen där varje klass äter med sin lärare, skapar matro.
Praktik i köket och undervisningsteman med kostanknytning öppnar för tät dialog med elevinflytande.
